Har äntligen landat hemma i soffan efter en lång eftermiddag..
När jag slapp från jobbet rusade jag ner till järnvägsstationen, köpte biljetter & spurttade vidare till tåget. En halv timme senare stannade det i Kyrkslätt, där pappa mötte upp, för att överlämna världens finaste labrador. Var naturligtvis lite smånervös, men helt i onödan! Var inga andra djur på plats & Dumle betedde sig exemplariskt!! Mest var han förnärmad på att inte få vandra omkring & rota/snusa över hela stället. Och matte höll naturligtvis på att spricka av stolthet över sin 12,5 åring, som åkte tåg för första gången i livet ;)
Förutom hunden överlämnade fina pappa en kasse med Dumles saker & lite smått till min frys. Mycket uppskattat!!
Detta tillsammans med min tränings/övernattnings/smink/datorbag & handväska blev dock en del att släpa.. Det skulle i sig inte varit ett problem. Inte heller det att jag hade en överpigg labbis i anda ändan av kopplet var ännu något att klaga över.
Men det faktum att kvicksilvret ligger under -15 grader, fröken inte hade någon mössa & både fingrar & tår täcktes av endast läder gjorde att humöret i något skede började tryta lite..
Väl hemma grät/skrek jag rakt ut över kylan, tröttheten & den tomma lägenheten :(
Nåja, nu har jag fått upp värmen, lagt på tevattnet & bänkat mig i soffan. Vid mina fötter ligger en mycket trött, men fridfull vän & ljuset i tillvaron börjar återvända! Jag bestämmer mig för att också denhär dagen gör mig starkare :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar