onsdag 20 juli 2011

Ulla Taalasmaa

I mitt husbolag finns det ett riktigt traditionellt gårdskarlspar. Bra så. Strunt då i att det börjar fixas vid sex en del morgnar, för ingens gård är lika snabt snöfri på vintern & när jag hade problem med en elgrej fick jag hjälp snabbare än jag han blinka. Men, bakom detta står mannen.


Frun däremot, hon är en annan historia. Jag vet inte hur hon sköter sitt jobb. Antagligen helt ok. Det är inte det.. Det är det att hon lägger sig i! När hon moppat i trappan varnar hon en för att halka - inte för att hon bryr sig om ens välmående, utan för att om det händer något, så är det ändå husbolaget man skyller på..! Och nej, hon har faktiskt inget att göra med det om jag skulle ta hem en ny man varje natt, om jag väljer att gå till tvättstugan utan att boka tid & helt enkelt kollar om det är ledigt, om jag kommer hem först på morgonen, om jag hånglar i trappan, röker på gården, dushar i en timme, eller vad dylikt annat man nu kan tänkas ha lust att göra*. Det angår nämligen inte henne!!

Morr.

*För att förtydliga saken, så är det inte saker jag nödvändigtvis ens vill göra, men OM jag skulle ha lust, så skulle det ändå INTE angå henne det minsta!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar