En lagspelare?!

Jag har ju alltid tävlat i individuella sporter, som ridning & slalom. Fast man har tränat tillsammans med andra, så har det liksom i slutändan varit bara sig själv man haft att skylla på & tacka! Förutom hästen då, som faktiskt gör att ridningen nästan är en lagsport :)

Anyway, förutom typ 1 år (eller eventuellt lite längre, mins inte exakt) under fyran då jag tränade handboll har jag aldrig idkat lagsport sådär på riktigt. Och senare är det ju bara svårare att börja med något! Jag menar inte kan man som 20-åring hoppa in som nybörjare, då alla andra hållit på med sporten sen de var fyra.. Dessutom har jag nog aldrig riktigt sett mig som en lagspelare, kanske just pga avsaknaden av sådana erfarenheter.

Detta har det nu blivit ändring på! Redan under tidigare studieår har jag spelat med min ämnesförening Stadgas innebandylag > tränat en gång i veckan & spelat i Akademins mixed-serie. I början var jag verkligen kass & jag är fortfarande ingen höjdare..inte ens i närheten! Men jag har insett att jag verkligen kan njuta av den typens sport :) Under förra läseåret blev det rätt lite sähly för min del, då jag var så mycket i Helsingfors & hade annat för mig. I höst har jag gått på två träningar & hoppas verkligen det blir fler! Jag kommer inte att spela matcher, då man måste betala en skild avgift för det & jag varken har tid eller intresse, men träna kan man ju för det :)

Förutom att spelandet är pulshöjande på ett helt annat sätt än många andra former av jumppa, så känner jag också att trängarna är det ställe, där man lär känna folk bäst & skapar en stor del av gemenskapen! Jag är övertygad om att det hade tagit mycket längre tid för mig att lära känna folk ur min ämnesförening, om jag inte som gulis hade tagit mailan i vacker hand & modigt "skämt ut mig" på träningarna :)

I helgen fick jag ett ytterligare bevis på att det bor en liten lagspelare i mig! Vi mötte upp Mats kompisar för en omgång fotboll i höstsolen..och oj vad roligt det var!! Inte heller fotboll hör till mina bravurer (till min pappas stora sorg > redan som liten önskade han att jag skulle bli futare), men just där & då kändes det som om få saker hade varit mer givande, än att svettig jaga fram över gräset efter en boll en solig höstdag :D

Inspirerad av detta & filmen FC Venus (som jag sett för hundra är sen) önskar jag att det skulle finnas någon ö-liga, där över 20-åriga tanter med medelmåttig kondition kunde lära sig att bolla lite, men framför allt få samlas & njuta av att svettas tillsammans!!