Igår satt jag sista jobbtimmen i respan & eftersom det brukar vara ganska lugnt, men man inte riktigt kan ta itu med något mer ingående heller, så brukar jag unna mig att läsa bloggar & vara på FB ;)
Av en spontan slump blev det så att jag i säkert ½h babblade på FB med en gymnasiekompis som jag inte har någon som helst vardagskontakt med.. Back in the days umgicks vi dock väldigt intensivt i samma gäng. Vilken lycka det var att märka att man har såna människor i sitt liv!! Fast det inte handlar om något regelbundet (snarare precis tvärtom), så är det ju människor som trots allt på något plan finns där & känner en rätt väl (även om vi kunde konstatera att båda nog ändrats en del) & som man gått igenom mycket tillsammans med..som sett en gråta i tonårsångest & skratta av spontan lycka över livet!
Det var med ett brett leende på läpparna jag sade hejdå & avslutade med att konstatera att vi borde höras oftare, absolut försöka ses & framför allt (hemma)festa tillsammans igen!!
Efter jobbet spenderade jag about en timme på gymmet, sprang 5km på just under ½h. Kändes som om jag sprang hårt..hmm..vet nu inte om det är en bra sak, då tiden ju inte är på något sätt speciell. Sen en stund lite mage, ben & tri.
Efter att ha plockat upp pojkarna hos pappa kom jag hem & ville bara stupa av trötthet.. Men int gick ja ju i tid & sova för det :P
Idag åt vi julgröt på jobbet & fick en riktigt välkomen julgåva :)
Pga en liten miss i kommunikationen (inte speciellt förvånande, då det gäller min familj) hade jag inga träningskläder med till jobbet, utan fick åka rakaste vägen hem. Men det kommer en ny dag i morgon & alltid kan man ju köra lite planka ;)
Kan dessutom inte klaga, för det är många som aldrig någonsin får så mycket villkorslös kärlek, som här utdelas då man kommer hem, eller då man ens öppnar dörren till hallen <3
oj, vilken gymnasiekompis? :)
SvaraRadera