Igår svävade jag på små (rosa?) moln & nu har jag landat på marken igen. Med en smärre smäll & lätt brända vingar that is. Inte är det nu hela världen, men visst känns det rätt tufft, när mattan dras undan & man får en rejäl slap in the face med samma.. Bildligt talat alltså.
Jag antar att dethär (igen!) är en del av det faktum att jag har svårt att leva livet annat än fullt ut.. Höga toppar & djupa dalar that is. Någon medelväg existerar just inte. Dagar som denna vill jag verkligen bara spy åt det hela!
Det som inte dödar gör en starkare & annat bla, bla.. Men djeesus vad jag ibland kan tycka det är tröttsamt att bli starkare!!
Nog klagat, men om någon känner för att förgylla min dag (eller helg - planerna nedan är liksom inte högaktuella mer), så är det mer än välkommet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar